Incidenten inträffade på fredagsmorgonen över Finska viken, vid ön Vaindloo. De ryska planen saknade färdplan och deras transpondrar var avstängda, vilket innebär att de inte gick att identifiera via vanlig flygtrafikledning. Estlands utrikesminister Margus Tsahkna beskriver händelsen som en ”enastående provokation” och en ”brutalitet som saknar motstycke”. Han tillägger att Ryssland redan kränkt estniskt luftrum fyra gånger i år.
Hur agerade Nato och de allierade?
Som svar på kränkningen skickades flera Nato-länder upp med stridsflygplan. Finska jaktplan mötte först de ryska planen, följt av italienska F-35:or som eskorterade dem mot Kaliningrad. Även svenska Jas Gripen-plan deltog i insatsen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) beskriver kränkningen som ”brutal” och betonar att Sverige är redo att upprätthålla säkerheten i luftrummet tillsammans med allierade.
Nato konstaterar i ett uttalande att alliansen ”agerade omedelbart” för att hantera situationen. Natorådet ska sammanträda i början av nästa vecka med anledning av kränkningen, rapporterar Reuters.
Vad är bakgrunden och vad händer nu?
Händelsen sker mot en bakgrund av ökade spänningar mellan Ryssland och västvärlden. Militärexperter beskriver kränkningen som en medveten provokation och en strategisk signal från Ryssland, som nyligen stationerat moderna jaktplan kapabla att bära hypersoniska missiler i Östersjöregionen.
Estland har å sin sida aktiverat Natos artikel 4, en regel som tillåter medlemsländer att begära konsultationer om deras säkerhet hotas. Estlands premiärminister Kristen Michal har uttryckt oro och betonat att den ryska aggressionen måste bemötas med politiskt och ekonomiskt tryck. Det återstår att se hur Nato och EU kommer att agera för att förhindra framtida luftrumskränkningar.