Över tre år har gått sedan Ryssland inledde sitt omfattande krig mot Ukraina. I torsdags hölls ett viktigt möte i Paris, Frankrike, där många av de länder som stödjer Ukraina deltog. Bland de närvarande fanns Ukrainas ledare Volodymyr Zelenskyj samt flera andra internationella ledare.
Diskussionerna fokuserade på vad som ska ske när kriget tar slut. Totalt 26 länder uttryckte sin vilja att skydda Ukraina genom att skicka egna soldater. Målet är att se till att Ryssland inte återupptar stridigheterna om fred uppnås. Sveriges statsminister Ulf Kristersson meddelade efter mötet att Sverige är ett av dessa länder.
Frankrikes president Emmanuel Macron framhöll att de även för diskussioner med USA om att delta i skyddet av Ukraina. Detta initiativ möts dock av motstånd från Ryssland, som motsätter sig närvaron av europeiska soldater i Ukraina.
Mark Rutte, chef för Nato, kommenterade Rysslands invändningar med att – Det bestämmer inte Ryssland. Ukraina bestämmer om de vill ha skydd. Det återstår att se hur detta internationella samarbete kommer att utvecklas i framtiden, men viljan att stödja Ukraina är stark bland de deltagande länderna.
Vad innebär säkerhetsgarantierna för Ukraina?
Kärnan i det nya upplägget för ukrainska säkerhetsgarantier, som presenterades efter mötet i Paris, är en militär “återförsäkringsstyrka”. Denna styrka ska kunna verka på marken, till sjöss och i luften för att avskräcka Ryssland från framtida aggressioner. Frankrikes president Emmanuel Macron betonade under en presskonferens att styrkan inte är avsedd att strida vid fronten, utan ska sättas in efter en vapenvila eller fredsöverenskommelse för att garantera stabilitet. Detaljer kring styrkans storlek och exakta sammansättning har hållits hemliga av strategiska skäl.
Sveriges roll i det framtida skyddet
Statsminister Ulf Kristersson bekräftade att Sverige är ett av de 26 länder som har förbundit sig att skicka soldater för att bistå med olika typer av militära insatser för att garantera Ukrainas säkerhet efter ett eventuellt fredsavtal. Enligt en rundringning från TT finns det en bred enighet i riksdagen om att Sverige kan komma att bidra med trupp till en framtida fredsbevarande insats. Även Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist har uttryckt att det inte finns något principiellt emot det och att inget utesluts. Övriga partier ställer sig också positiva till att utreda ett svenskt deltagande.
Sverige har sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 bidragit med omfattande ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ukraina. Regeringen antog i juli 2023 en ny strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina för perioden 2023–2027, som omfattar totalt 9 miljarder kronor. Detta gör strategin till Sveriges största stöd till ett enskilt land någonsin.
Internationella reaktioner och utmaningar
Initiativet att skapa säkerhetsgarantier för Ukraina möter dock motstånd från Ryssland, som uttryckt att man absolut inte kan tänka sig styrkor från Natoländer på plats i Ukraina. Frankrike och Storbritannien har varit drivande i arbetet med att skapa dessa garantier, men det avgörande stödet från USA är ännu inte fastställt. USA har tidigare förklarat att europeiska soldater i Ukraina inte kan räkna med amerikanskt skydd, vilket många i Europa ser som en absolut förutsättning för att gå vidare. Intensiva försök pågår för att övertala USA, bland annat genom telefonsamtal mellan Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s president.
Vissa länder, som Tyskland och Italien, har signalerat en mer försiktig hållning trots att de ingår i gruppen av 26 länder. Andra, som Polen, har redan meddelat att de inte vill eller kan delta med styrkor på plats. Det återstår att se hur dessa internationella samarbeten och diskussioner kommer att utvecklas framöver.