Efter över 25 års förhandlingar har ett omfattande handelsavtal mellan EU och de sydamerikanska länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay undertecknats. Avtalet, som syftar till att minska handelshinder och underlätta för företag att etablera sig och erbjuda tjänster, har dock väckt stark kritik. Flera EU-länder, däribland Frankrike, Polen, Ungern och Österrike, uttrycker oro för att avtalet kommer att leda till ökad konkurrens för deras inhemska jordbruk genom billigare importvaror.

Vad innebär Mercosur-avtalet?

Mercosur-avtalet är ett partnerskapsavtal som inte bara fokuserar på frihandel utan även inkluderar samarbete inom områden som brottsbekämpning och hållbar utveckling. Avtalet innebär en gradvis nedtrappning av tullar och andra handelshinder under en period av 10 till 15 år. För att underlätta för små och medelstora företag kommer en särskild databas med handels- och tullregler att inrättas. Handelkommissionär Maros Sefcovic har beskrivit avtalet som det största EU har förhandlat fram, fyra gånger större än avtalet med Japan.

– Mercosuravtalet är en milstolpe. Det är det största frihandelsavtalet som vi har förhandlat fram, sade Maros Sefcovic tidigare i veckan.

Även svenska företrädare ser fördelar. Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa ser möjligheter för svensk läkemedels- och fordonsindustri, samt lägre priser på varor som kaffe och vin. Han menar också att avtalet förenklar byråkratin för europeiska och svenska företag som vill exportera till Sydamerika.

Varför väcker avtalet oro bland bönder?

Kritiken mot Mercosur-avtalet har varit ihållande, särskilt från europeiska jordbrukare som befarar en orättvis konkurrens. De fruktar att billigare jordbruksprodukter från Sydamerika kommer att slå ut deras egna produktion. Tusentals europeiska bönder planerar demonstrationer vid EU:s kontor i Strasbourg för att protestera mot avtalet. Enligt en rapport från Greenpeace kan avtalet även innebära att skatter på engångsprodukter av plast elimineras, vilket riskerar att främja handeln med plastråvara och plastavfall.

Trots motståndet godkände EU:s ledare, inklusive EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, avtalet i en skriftlig procedur som avslutades tidigt på fredagskvällen. Det formella undertecknandet väntas ske i Paraguay i början av nästa vecka. Därefter måste även EU-parlamentet godkänna avtalet, vilket kan dröja till tidig vår. Experter varnar för att oenigheten kan utvecklas till en betydande kris inom unionen.