En serie falska påståenden och manipulerade bilder cirkulerar online efter den dödliga skjutningen på Bondi Beach i Sydney. Händelsen, som inträffade under den judiska högtiden chanukka, har lett till en våg av desinformation där bland annat hjältedåd förvanskas och polisens agerande misstolkas.

Hur sprids falsk information om händelsen?

Flera typer av desinformation har uppmärksammats. En bild som visar en kvinnlig polis med uppsträckta armar har spridits med påståendet att hon stod handlingsförlamad av rädsla under attacken. Enligt uppgifter från polisen i New South Wales, Mal Lanyon, visar dock den obeskurna bilden att polisen i själva verket dirigerade människor bort från faran. Hon utsattes för beskjutning när hon anlände till platsen, och kulhål i hennes fordon vittnar om den farliga situation hon befann sig i.

– Till hennes heder, och min största respekt, fortsatte hon att utföra sin plikt, säger Mal Lanyon enligt 9 News.

Förvanskade hjältedåd och rasistiska undertoner

En annan desinformationskampanj handlar om den 43-årige grönsakshandlaren Ahmed al-Ahmed, som hyllas som hjälte för att ha stoppat en av gärningsmännen. På internet har falska uppgifter spridits som påstår att hjältedådet utfördes av en annan person, en vit man från Sydney. Denna förvanskning av händelseförloppet har inslag av rasistiska och islamofobiska budskap, enligt ABC News. Originalkällan till denna falska information ska enligt ABC News vara en fiktiv nyhetssajt registrerad på Island.

Även AI-genererade bilder har använts för att sprida falska narrativ. En manipulerad bild föreställer en man med fejkblod som framställs som skrattande, vilket syftar till att ge intrycket av att attacken var iscensatt. Denna typ av manipulation, som kan skapa övertygande men helt falska bilder, utgör en stor utmaning för att upprätthålla en korrekt bild av verkligheten.

SVT Verifierar har uppmärksammat att falska påståenden även cirkulerat kring sökningar på en av de misstänkta gärningsmännens namn i Israel. Detta har tolkats som bevis för att Israel skulle ligga bakom dådet, men SVT Verifierar förklarar att detta beror på tidszonskillnader.

Falska nyheter och desinformation efter terrordåd är en återkommande utmaning, särskilt i sociala medier. Polisen uppmanar allmänheten att vara källkritiska och förlita sig på trovärdiga nyhetskällor för att undvika spridning av felaktig information.