Avtalet New START, som undertecknades 2010, begränsade antalet utplacerade kärnvapenstridsspetsar till 1 550 per sida. Avtalet kunde formellt förlängas en gång, vilket skedde 2021. Nu, den 5 februari 2026, upphör avtalet att gälla utan att ett nytt ersättningsavtal har trätt i kraft.
Vad innebär avtalets upphörande?
När New START-avtalet löper ut finns det inte längre några bindande begränsningar för USA och Ryssland gällande antalet strategiska kärnvapenstridsspetsar de får inneha. Detta är första gången på över 35 år som detta sker. FN:s generalsekreterare António Guterres har uttryckt djup oro över situationen.
– För första gången på mer än ett halvt sekel står vi inför en värld utan några bindande begränsningar av de strategiska kärnvapenarsenalerna, säger António Guterres i ett pressmeddelande.
USA:s tidigare president Donald Trump har tidigare uttryckt att ett nytt avtal bör inkludera Kina, som snabbt expanderar sin kärnvapenarsenal. Inga förhandlingar om ett sådant trepartiavtal pågår dock för närvarande.
Risk för ny kapprustning och ökad global osäkerhet
Upphörandet av New START-avtalet har lett till varningar om en potentiell ny kapprustning. USA och Ryssland kontrollerar tillsammans cirka 87 procent av världens kärnvapenarsenal. Utan begränsningar finns en risk att båda länderna ökar sina kärnvapenarsenaler, vilket kan leda till ökade internationella spänningar och en förhöjd risk för konflikter.
Svenska Freds, en organisation som arbetar för fred och nedrustning, uppmanar Sveriges regering att verka för omedelbara förhandlingar mellan USA och Ryssland.
– Världen har inte råd med passivitet. Risken för kärnvapenkrig ökar och i en tid av förhöjda internationella spänningar är vapenkontroll och nedrustning viktigare än någonsin, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.
Organisationen betonar att New START är ett vapenkontrollavtal som reglerar antalet vapen, snarare än ett nedrustningsavtal som syftar till att eliminera dem. Nedrustning, en verifierbar minskning av antalet kärnvapen, bör vara målet för framtida samtal.
Antalet kärnvapen i världen har sjunkit stadigt sedan de första avtalen trädde i kraft 1987. Utan ett nytt avtal mellan USA och Ryssland finns dock en oro för att denna trend kan vända och att fler länder kan komma att överväga att skaffa kärnvapen.