Regeringen har presenterat sin budget för nästa år, ett förslag som utformats tillsammans med Sverigedemokraterna och som innehåller flera skattelättnader. Enligt privatekonomen Stefan Westerberg på Länsförsäkringar kommer alla hushåll att märka av ökade medel i plånboken, men effekten blir tydligare för vissa grupper.
Vilka grupper gynnas mest av budgeten?
Barnfamiljer som bor i egen villa är de som förväntas få den största ekonomiska lättnaden. Dessa hushåll kan se fram emot en förbättrad privatekonomi tack vare en kombination av åtgärder.
Regeringens budget innefattar satsningar på totalt 80 miljarder kronor, varav cirka 50 miljarder kronor beräknas gå direkt till hushållen. Enligt Stefan Westerberg är syftet att stärka hushållens ekonomi.
– De satsar väldigt mycket pengar på att stärka hushållens privatekonomi i år. Alla får en del av kakan, säger han.
För en familj med två vuxna som har medianlön (38 800 kronor var) och två barn i förskoleåldern, bosatta i en villa med genomsnittlig elförbrukning, kan det innebära nära 1 900 kronor mer i månaden. Denna ökning beror på flera faktorer som lägre matmoms, sänkt elskatt, lägre avgifter för förskola och fritidshem samt ett förstärkt jobbskatteavdrag. Barnfamiljer lägger generellt också mer pengar på mat, vilket gör dem till en prioriterad grupp för dessa åtgärder.
Hur påverkas andra inkomstgrupper och pensionärer?
Även om regeringen verkar ha prioriterat låg- och medelinkomsttagare genom exempelvis ett större procentuellt jobbskatteavdrag, är det höginkomsttagare som i kronor räknat får ut mest. Detta beror delvis på att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs vid årsskiftet.
Enligt Stefan Westerbergs beräkningar kan en höginkomsttagare få cirka 1 100 kronor mer per månad, medan en låginkomsttagare får omkring 300 kronor mer. För pensionärer väntas tillskottet bli ungefär 340 kronor i månaden. Höginkomsttagare gynnas även av en höjning av det skattebefriade beloppet på investeringssparkonton (ISK) till 300 000 kronor.
Osäkerhet kvarstår kring hur budgeten kommer att påverka arbetslösa och personer som mottar socialbidrag, då beslut gällande dessa grupper ännu inte är fattade.