Varför sänks straffåldern?
Beslutet att sänka straffåldern till 13 år för allvarliga brott motiveras av regeringen med den ökande ungdomsbrottsligheten och att allt yngre individer, ibland redan 13-åringar, misstänks för grova våldsbrott. Regeringen menar att det finns ett akut läge där åtgärder måste vidtas för att stärka samhällets skydd, ge brottsoffer upprättelse och samtidigt ge barn som begår allvarliga brott bättre förutsättningar att bryta en kriminell bana. Justitieminister Gunnar Strömmer framhåller att det finns ett stort behov av att reformera systemet för barn som begår brott, då det nuvarande systemet inte lyckas skydda samhället, ge brottsoffer upprättelse eller hjälpa barnen att bryta en destruktiv bana.
Kritik mot förslaget
Förslaget har mött kraftig kritik från en rad håll. Lagrådet har avstyrkt hela förslaget och pekat på att lagförslagets beredning inte uppfyller grundlagens krav, att en sänkt straffbarhetsålder inte nödvändigtvis leder till minskad brottslighet och att det riskerar att få kriminella nätverk att använda ännu yngre barn. Även andra experter och myndigheter, inklusive Åklagarmyndigheten, har uttryckt skepsis. Barnombudsmannen Juno Blom menar att det är fel väg att gå att sätta 13-åringar i fängelse och anser att fokus istället bör ligga på förebyggande åtgärder och att identifiera och stödja barn som riskerar att dras in i kriminella aktiviteter.
Regeringen anser dock att läget är tillräckligt akut för att lagändringen ska vara proportionerlig. Förslaget är tidsbegränsat till fem år och omfattas av samtliga påföljder för minderåriga. Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att följa upp hur regleringen tillämpas och vilka effekter den får för de berörda barnen.