Beslutet innebär att den traditionella betesrätten för kor kvarstår, trots diskussioner om att avskaffa den för att minska kostnaderna för lantbrukare. Regeringen har valt att inte gå vidare med förslaget att ta bort beteskravet, utan väljer istället att erbjuda ekonomiskt stöd.

Vad ligger bakom beslutet att behålla betesrätten?

Regeringens beslut att behålla lagen om betesrätt för kor grundar sig i flera faktorer, där djurens välfärd och bevarandet av biologisk mångfald lyfts fram som centrala. Även om vissa röster inom lantbruksnäringen, som Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), har argumenterat för att beteskravet missgynnar svenska mjölkproducenter i internationell konkurrens, har motståndet mot en avskaffning varit starkt.

Organisationer som Naturskyddsföreningen har aktivt arbetat för att behålla betesrätten. De menar att betande djur är en förutsättning för att bevara landskapet öppet och för att upprätthålla den biologiska mångfalden. Enligt Naturskyddsföreningen är beteskravet ett viktigt mervärde för svensk mjölk och kött, och att fler betande djur behövs i landskapet, inte färre.

Även allmänheten har visat ett starkt engagemang. Naturskyddsföreningen rapporterar att de samlat in över 800 000 kronor genom donationer till sitt arbete för betesrätten.

Hur kommer bönderna att kompenseras?

För att underlätta för de lantbrukare som följer beteskravet kommer staten att erbjuda ekonomisk kompensation. Enligt de nya riktlinjerna kommer varje bonde att få tusen kronor per ko som betar utomhus under sommaren. Detta stöd syftar till att mildra eventuella ekonomiska nackdelar som beteskravet kan medföra för lantbrukarna.

Lagen om att mjölkkor ska ha rätt till utevistelse och bete under sommarmånaderna infördes 1988, efter en kampanj där bland andra författaren Astrid Lindgren engagerade sig. Denna lag har sedan dess varit en viktig del av svensk djurskyddslagstiftning och en symbol för ett djurvänligt jordbruk.

Regeringens beslut att behålla lagen, samtidigt som kompensation erbjuds, speglar en ambition att balansera konkurrenskraften för svenskt jordbruk med höga djurskyddskrav och bevarandet av traditionella jordbruksmetoder. Landsbygdsminister Peter Kullgren har tidigare uttalat att regeringens ambition är att skapa förutsättningar för ökad svensk livsmedelsproduktion och stärkt livsmedelsberedskap, samtidigt som Sveriges starka djurskydd bibehålls.