Skördeåret har gynnats av en kombination av gynnsamma väderförhållanden, en ökad odlingsareal för höstvete och en stor skörd av andra grödor som raps och baljväxter. Den totala skörden ligger 21 procent över genomsnittet för de senaste fem åren.
Vad ligger bakom den rekordstora skörden?
Den exceptionella skörden förklaras till stor del av de gynnsamma väderförhållandena under året. En mild vinter följdes av en tidig vår, och tillräckligt med regn under senvåren och försommaren skapade goda förutsättningar för grödorna att växa.
Dessutom har en rekordstor areal ägnats åt höstvete, som står för 56 procent av den totala spannmålsskörden. Hektarskörden för höstvete har nått 7,5 ton per hektar, en av de högsta noteringarna som uppmätts. Även vårkorn och havre har levererat starka resultat med hektarskördar på 5,5 respektive 4,7 ton.
– En rekordstor höstveteareal i kombination med ett tidigt vårbruk och välbehövlig nederbörd under senvåren lade grunden för den stora skörden, skriver SCB i sin analys.
Även andra grödor slår rekord
Inte bara spannmål har gett goda resultat. Även skörden av oljeväxter, såsom raps och rybs, är anmärkningsvärd. Totalt har 405 000 ton skördats, vilket är den näst största mängden som någonsin registrerats. Skörden av raps och rybs ligger 19 procent över femårsgenomsnittet.
Baljväxter visar också en positiv trend. Ärtskörden uppskattas till 85 000 ton, en ökning med 15 procent jämfört med föregående år och 24 procent över femårsgenomsnittet. Åkerbönorna landar på 56 000 ton, vilket är i nivå med snittet men ändå en ökning med 9 procent jämfört med fjolåret. Hektarskördarna för ärter och åkerbönor ligger 26 respektive 30 procent över de senaste årens genomsnitt.
Denna framgång står i skarp kontrast till situationen för två år sedan, då svenska bönder drabbades av en mycket dålig skörd till följd av en kombination av tidig torka och efterföljande kraftiga regn.