Efter de kraftiga skyfallen som drabbade Västernorrlands län har en första analys från Skogsstyrelsen pekat på en möjlig koppling mellan kalhyggen och de svåra översvämningarna. Regionen drabbades hårt, med vägar som skadades eller spolades bort, järnvägsspår som förstördes och en tragisk dödsolycka där en man omkom när hans bil hamnade i en spricka på en förstörd väg.
Hur påverkar kalhyggen vattenflöden?
Skogsstyrelsens undersökning belyser att kalhyggen har en annan förmåga att hantera vatten jämfört med skogsmark. Mark där det finns mer träd och vegetation har en naturlig förmåga att absorbera och hålla kvar vatten. På kalhuggna ytor, där marken är mer exponerad och saknar trädens rötter och organiskt material, minskar denna absorptionsförmåga.
Detta leder till en ökad och snabbare avrinning av vatten från kalhuggna områden. Vid kraftiga regn kan detta bidra till att vattenmängderna ökar snabbare i vattendrag och diken, vilket i sin tur kan förvärra översvämningar och öka risken för erosion och skador på omgivande infrastruktur.
– Det skulle kunna indikera att avverkningen har haft en inverkan på de händelserna som uppkommit, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen, till Sveriges Radio Ekot.
Behov av djupare analys och beredskap
Enligt Skogsstyrelsens analys fanns stora kalhyggen i närheten av flera av de platser där olyckor inträffade, inklusive där ett godståg spårade ur och där mannen omkom. Detta har lett till att myndigheten efterfrågar en djupare analys av händelserna.
Anja Lomander betonar vikten av att förstå dessa samband för framtida planering och beredskap. De skador som drabbat vägnätet, där ett 40-tal vägar påverkades, och järnvägsförbindelsen mellan norra och södra Sverige, lyfts fram som problem som har betydelse för landets civilberedskap. En bättre förståelse för hur skogsbrukets metoder påverkar vattenhantering vid extremväder kan vara avgörande för att minimera riskerna för liknande händelser i framtiden.