Hur har sysselsättningen bland utrikesfödda utvecklats?
Efter coronaåren 2021–2022 har utrikesfödda haft betydligt lättare att få anställning, framför allt inom tjänsteyrken, handel och vård. Anna Westlund, ekonom och specialist på arbetsmarknadsfrågor hos Nordea, beskriver det som en anmärkningsvärd ökning efter pandemin. Enligt SCB:s registerbaserade statistik, som Nordea använder, låg arbetslösheten bland utrikesfödda på 12 procent i slutet av 2025, medan den var 3,5 procent bland inrikesfödda. Gapet mellan grupperna har därmed minskat från 12 till 8,5 procentenheter sedan 2020. När det gäller sysselsättningsgraden har gapet krympt ytterligare. Bland svenskfödda är andelen sysselsatta närmare 70 procent, medan siffran för utrikesfödda är drygt 62 procent.
Vilka faktorer påverkar etableringen på arbetsmarknaden?
Vistelsetiden i Sverige har stor betydelse för möjligheterna att få ett jobb. Många utrikesfödda kom till Sverige under flyktingvågen kring 2015 och har nu varit här en tid. Anna Westlund betonar att etablering på arbetsmarknaden tar tid, särskilt på den svenska marknaden där kompetenskraven är höga och andelen så kallade enkla jobb är relativt liten. Denna effekt syns nu, en bild som inte alltid framkommer i den offentliga debatten om migration och integration.
– Man har missat den här positiva bilden som har varit de senaste åren, säger Anna Westlund. Därmed inte sagt att det fortfarande finns skillnader.
Under de senaste åren har även fler utrikesfödda kvinnor fått arbete, vilket ses som positivt då denna grupp tidigare varit längre från arbetsmarknaden. John Andersson, handläggare på Arbetsförmedlingen, menar att bristen på arbetskraft inom många branscher bidrar till att fler utrikesfödda får jobb.
– Vi ser att den svaga svenska kronan gjort att industrin går bra och anställer ny personal. Dessutom finns det gott om jobb i vård, skola och omsorg, säger John Andersson.
Överlag ökar andelen som får jobb och är den högsta på nästan tjugo år. Sysselsättningen bland utrikesfödda mellan 16-64 år har ökat från 63 procent för tio år sedan till 71 procent idag.
Trots den positiva utvecklingen finns det grupper som fortfarande har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingen gäller detta personer med kort utbildning, äldre individer, personer födda i andra länder och människor med funktionsnedsättningar.
Framöver förväntas jobbmarknaden bli bättre, vilket ger ytterligare utsikter för att jobbläget för utrikesfödda ska förbättras. Potentialen för ytterligare förbättring bedöms vara som störst i denna grupp.