LKAB:s gruvbrytning i Kiruna fortsätter att kräva mark, och nu står det klart att ytterligare 6 000 människor måste lämna sina hem. Detta kommer efter att 6 000 personer redan har berörts av stadsomvandlingen sedan 2004. Den nya deformationsprognosen från gruvbolaget innebär att en betydligt större yta av Kiruna nu berörs.

Vad innebär den nya prognosen för Kirunaborna?

Den utökade sprickzonen som LKAB har presenterat påverkar nu närmare 900 hus och byggnader utöver de som redan planerats att flyttas. Detta inkluderar cirka 850 småhus och ett 20-tal större fastigheter som skolor, hotell och flerfamiljshus. Bland de platser som berörs finns även Lombia idrottsplats, Matojärvi idrottsplats, Malmfältens folkhögskola och Högalidsskolan. Det nya beskedet innebär att totalt 12 000 Kirunabor nu förväntas behöva hitta nya hem.

– Jag förstår också den sorg av förlorade minnen som många Kirunabor redan nu känner, nu ska vi hantera en stadsomvandling till, säger kommunalrådet Mats Taaveniku (S).

Enligt LKAB:s direktör för samhällsutvecklingen, Stefan Hämäläinen, kommer den nya deformationslinjen att sträcka sig över två tredjedelar av staden. Planen är att den här delen av flytten ska vara genomförd inom tio år, det vill säga till 2035.

Krävs statligt stöd för att hantera flytten?

Kiruna kommun och LKAB har gemensamt framfört ett tydligt budskap till staten: hjälp behövs för att genomföra den omfattande flytten. Kommunalrådet Mats Taaveniku betonar att Kiruna kommun behöver statligt bistånd för att lösa situationen, särskilt när det gäller markfrågor.

– Vi behöver bistånd av staten för att kunna lösa situationen. Det första är markfrågan. Kiruna kommun är en av de största kommunerna till ytan men vi äger bara 1,45 promille av marken. Det mesta äger staten, säger Mats Taaveniku.

Kommunen har identifierat fem avgörande områden där staten behöver agera: mark, bostäder, kompetensförsörjning, en sammanhållen stadsbild och avskrivningskostnader. LKAB:s avgående vd Jan Moström har också understrukit vikten av statlig inblandning.

Invånare som berörs av den nya flytten känner oro. Hans Hagström uttrycker sin besvikelse över att behöva lämna sitt hem.

– Jag blir ledsen. Vi har lagat huset för mycket pengar. De pengarna får vi inte tillbaka, säger han.

LKAB:s brytningsmetod, skivrasbrytning, innebär att hålrum skapas i malmkroppen varpå gråberg rasar ner och fyller utrymmet. Detta skapar sprickor och gropar på markytan, vilket är anledningen till att delar av Kiruna måste flytta. Malmkroppen i Kiirunavaara sluttar i 60 graders lutning och fortsätter att expandera norrut.