Enligt nya siffror från Skolverket blev betygen för elever som slutade nian i våras något bättre än tidigare år. Denna förbättring innebär att fler elever nu kvalificerar sig för gymnasiet jämfört med förra året. Trots denna positiva utveckling är det fortfarande 19 700 elever vars betyg inte räcker för att komma in på gymnasiet.

Vilka elever ser den största förbättringen?

Den största framgången ses bland elever som är födda i ett annat land. Dessa elever har i större utsträckning lyckats höja sina betyg, vilket är ett steg i rätt riktning för att minska klyftorna i utbildningssystemet.

En annan intressant aspekt är att skillnaden mellan pojkars och flickors gymnasieantagningsfrekvens minskar. Traditionellt har fler flickor än pojkar kommit in på gymnasiet, men denna skillnad minskar nu. Detta beror både på att flickornas betyg har blivit något lägre och att pojkarnas betyg har förbättrats.

Vilka utmaningar kvarstår?

Trots dessa framsteg kvarstår stora utmaningar. Att nästan 20 000 elever inte når gymnasiebehörighet är ett allvarligt problem som kräver fortsatt arbete och insatser från både skolor och politiker för att alla elever ska få en rättvis chans till vidare utbildning.

Kritik har riktats mot nationella prov i svenska, som uppges ha lett till rekorddåliga betyg i ämnet. Svensklärare menar att proven inte ger utrymme för komplexa frågor eller varierade svar, vilket påverkar elevernas möjlighet att visa sina kunskaper. Enligt uppgifter från vilarare.se har andelen F ökat i naturvetenskapliga ämnen som fysik och kemi, där andelen elever som inte klarar godkänt är den högsta sedan 2013. Även i biologi och teknik syns en negativ trend.

– Det finns många elever med ett intresse för naturvetenskap och teknik, men de lockas inte av den naturvetenskap som skolan lär ut, säger Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad, till vilarare.se.

Han menar att undervisningen i dessa ämnen ofta bygger på memorering av fakta, vilket kan upplevas som tråkigt av eleverna. En möjlig lösning är att kombinera faktainlärning med att belysa samhällsproblem där naturvetenskap spelar en roll, som klimatfrågor eller kärnkraft.

Trots att många rapporterar om problem i skolan, framhåller vissa att svensk skola faktiskt är på väg att förbättras. Enligt en artikel i Fokus bygger många av de nuvarande förbättringarna på reformer som genomfördes i början av 2010-talet. En tydligare läroplan, mer rättvisa betyg och en ökad fokus på undervisning i klassrummet anses gynna särskilt de elever som har mindre stöd hemifrån, vilket gör kunskapsskolan till ett jämlikhetsprojekt.

Utmaningen med att nästan 20 000 elever inte når gymnasiebehörighet kvarstår som en central fråga. För att vända den negativa trenden i ämnen som svenska och naturvetenskap krävs fortsatta insatser för att anpassa undervisningen och de nationella proven för att bättre spegla elevernas kunskaper och intressen.